parklife

Det känns som att det töar ganska bra ändå.. Jag har inte gett upp hoppet om att slippa Fitt-haninge igen!

Over and out!

De som missat  mina känslor angående Marcus Birro, är få i min umgängeskrets vid det här laget. Kanske inte så svårt då min umgängeskrets består av personer som går att räkna på två händer. Lik som David Fjäll får homo-erotiska vibrationer när namnet del Piero nämns, har jag samma hållning till poeten. Det rubriken syftar på är hans nyfödde son med just det namnet. Att man kan få in Totti i ett namn är för mig inte bara jävligt grande utan även en inspiration för vad mina framtida barn kan tänkas få för namn. Zizou, Ibra och Gigi är namn jag tänker på utan att ens behöva tänka efter. Utrymmet för kreativ frihet blev nu nästan oändligt stort.

Tänk att en dag få välkomna en grabb vid namn Gianluigi di Zizou Falksson Falk till världen blir något utan dess like.
Då verkar Totti Birro inte längre så häpnadsväckande.

Ibra Cadabra
Grande Grosso

"Det är kvällar sm den här, som man bara vill hyra en mysig film..
Tända en brasa.. Koka lite varm choklad.. Och spränga sig själv i luften." - Kellerman.

Fy fan vad jag längtar efter att få ta på mig ett par tunga rockstarbrillor.

/Mathieu

Jag hade mina föraningar. Trots desperata försök att hindra sjukdomen på ett tidigt stadium hade inte all världens brustabletter med C-vitamin hjälpt mig den här gången. Febern bröt naturligtvis ut på natten när immunförsvaret vilar upp sig för att dagen efter ta sig an det bittra Stockholmsklimatet.

 

Det värsta med att vara sjuk är dock ofta inte själva sjukdomen som jag ser det. Det faktum att man måste ringa till sin arbetsgivare (jag har ett jobb numera) och sjukanmäla sig. Jag har tänkt på det här alltför många gånger. Ska man göra sig till genom att förvränga rösten till något som låter som en person som röker två paket cigaretter var dag? Ska man avbryta samtalet med att säga ursäkta och därefter antingen nysa eller hosta?

 

Efter att jag en gång fått höra av en före detta fotbollstränare till mig att det låter som att jag är ”två steg från döden” vid dessa telefonsamtal var jag tvungen att byta spår. Om jag numera känner att det finns den minsta chans till att dagen kommer att spenderas sängliggandes ställs alarmet kvällen innan på en kvart innan jag egentligen skulle behöva gå upp. Anledningen finner jag i att rösten inte alltid är på topp när man vaknar. Jag går upp och hämtar ett glas vatten sätter mig på sängkanten och börjar prata med mig själv för att få igång de fortfarande sovande stämbanden. Tänk att själv få vara på en så högt uppsatt position att man själv är den person som tar emot dessa samtal.

 

Det måste låta helt sjukt när jag ringer och mottagaren antagligen redan listat ut varför jag ringer så hör han en person som låter som en speedad kille på E.

 

En dag som denna har jag kollat på vänner. Hårt inlindad i multipla filtar har jag inte gjort annat än spanat in dessa fiktiva personer. Och inte sätt typ 6 avsnitt eller så utan hela 18 stycken avsnitt har avverkats. Sedan Julafton har jag hunnit se mer än en tredjedel av seriens alla 236 avsnitt. Sorgligt på flera sätt än bara ett. Givetvis.

 

Gigi

Ligger och lyssnar på the verve just nu, fan vad Ashcroft är tööng.
Klockan ställs imorgon på 08.00, inte p.g.a. jobb utan av skälet FLYTT!
Jag och Sensi ska vara hos min uncle och hjälpa honom och hans respektiva med deras flytt.
Sen direkt efter kör vi in våra grejer. Känns jävligt konstigt faktiskt, att lämna trygga barnhemmet mot att flytta
till ett eget place, spännande dock!

Imorgon börjar även försäsongen med Farsta o Cobran. Fy fan vad jag är sugen på premiären i april, men ett antal mil ska löpas och ett antal kilon ska lyftas innan detta magiska sker. Att man lyckas stå ut varje år, när det känns så hopplöst inför varje gång. Det kallas skalle!

Läste precis Rasmus blogg och fan vad sugen jag blev på att åka ner och möta dom. Slippa tänka på allt, ha en blogg som inte bygger på nära döden upplevelser. Men det gäller att blicka framåt, våren kommer ju tillslut. Fan vad jag längtar..

Over and out.

Nu sitter jag, återigen uppe alldeles för sent. Gör ingenting, sitter och har så tråkigt, att ja precis läste en insändare till Metro om en som tipsade om bra ört-såser till stekt kyckling.

Jag kan inte hjälpa att jag tänker att den där jäveln som skickat in de där, är helt dum i huvet. Låt mig lista upp varför:

1. Varför, snälla säg varför är hon ens intresserad av att dela med sig av sin äckliga mat-tips? Ingen vill veta, blä.

2. Hur ensam är den här personen? " Ja vänta, ja skickar en insändare på mitt bulgariska kycklingrecept och kolla rom nån nappar" ?

3. Om jag,mot förmodan, får reda å att nån böjrt väninna har sagt till henne " Men du, Kerstin, kan du inte dela med dig av dina goda ört-såser så alla kan läsa hur du gör?" Då kommer jag personligen söka upp Ört-Kerstin och hennes fula väninna och döda dom.

Nog om de, de var bara en ska som irriterade mig.


JAg dricker nu min 12 kopp kaffe för dagen, och har snusat upp 2 snusdosor. Mina tänder ser ut som köttbullar nerdränkda i soja-sås. Riktigt tråkigt.

Mathieu var förbi här idag. De var trevlit, vi delade på lite mazariner och kollade på American Pie 5. Dom bör sluta gör fler uppföljare på den.
Mazarinerna är dock slut nu, då jag kollade i mitt kylskåp och såg en Mariestad 3,5, en senapsburk, och 3 veckor gammal mjölk, beslutade jag att de var de bästa att förtära denna natt.

Har ni nån gång tänkt på, att när man ska åka buss, är de alltid minst 4 st ungefär 7 åriga pojkar som ska åka samma buss. Oavsett tid eller plats, är dom där leriga, högljudda och vidriga smål liven, nånting man får med på köpet om man ska färdas med lokaltrafiken. Men de som stör mig mest, är att alla, ja menar verkligen alla, ser ut att ha jätte förstora skor. Ja blir galen. Den som köpt skorna ( Troligtvis mamman eller pappan) Har gått efter dessa riktlinjer.

1. Dom ska ha stora kraftiga sulor, så att Björn, Patrik, Efraim eller Petter eller va fan dom heter, inte ska halka ute i vinterkylan.

2. Dom ska helst vara lätta att ta på och av, alltså inag snören, utan bara en sämre version av moonboots som är lätta att ta av och på.

3. Dom ska helst sluta nånstans mitt på skenbenet, så ingen snö kan trängas in, för då finns de en risk att han tycker skorna läcker, vilket medför att föräldrarna som tänkte att dom investerat i vinterskor 4 år framåt, misslyckats. Och ingen förälder vill hamna i den sitsen efter ha köpt ett par skor ur en vit låda på Stadium för ca 300 kr.

4. Dom ska vara minst 4 storlekar för stora. " Men tänk på att du ska sockor på dig"  För tänk om dom nästa år igen, måste köpa ett par nya skor för 300 kr. Som dessutom är moderna. Komme inte på fråga tydligen.

Nu fick ja i alla fall nånstans att skriva av mig lite. De är skönt, i och med att jag har börjat prata riktigt mycket med mig själv på slutet. Vilket vissa säger inte är ett gott tecken. Eller att man bara är jävligt ensam. Min hjärna vill tänka att de inte är ett gott tecken, men de är absolut inte försent att åtgårda de. Men de mest troliga är tyvärr alternativ 2.

God natt.
Bönjamän

Efter att ha gått igenom kvällsrutinen med dubbelscrubs och It's always sunny in Philadelphia inser jag mer och mer
att sömn ikväll blir ett svårt uppdrag. Känns dock skönt att min arbetskollega inte är sämre än jag, utan även han vände på dygnet med JVM final i hockey. Så det kommer vara två trötta grabbar som entrar fältet imorgon.

Om vi ska ta gå in lite på matchen, så finns det väl bara ett statement. Hordomare!
Jag tror att en av dom, den sämsta, var Schweizare och det är fan en lämplig anledning till att starta krig mot
den där jävla ostnationen. Förlåt fröken Kull, men om du såg matchen så håller du med.

På måndag är det flytt! Jag och el toro flyttar in i vårt gamle högstadie hood Highvalley. This is awesome!

Den 28de, dvs sjukt snart, är det Oasis. This is awesome!

Om 6 och en halv timme ringer väckarklockan. This is uncool! very uncool.

Tack gud för snus och kaffe.

/ Mathieu

Imorgon drar det igång. Citymail karriären inleds klockan 8.00 någonstans i Sköndal. Sista slantarna är på väg bort från kontot. Helt sjukt egentligen hur jag kan ha överlevt på sparpengar och dylikt. Hade kanske hoppats på att vädergudarna vart lite mer på min sida vad gäller temperaturen.

Efter en sen natt med juniorhockey ställdes alarmet så att 7 timmars sömn skulle få inbringa en känsla av en utvilad kropp samt utvilat sinne. Den planen lyckades ganska bra. En av grannarnas barn ovanför verkade dock gilla det där med hopprep så ett snoozande i 40 minuter tillät jag mig själv. De vanliga rutinerna på morgonen genomfördes kvickt och jag ringde ett samtal till Mathieu. Han ville inte åka och kolla på slutspelet i Nike, punkt.

Mina idéer tog slut i och med det kreativa förslag snabbt och kyligt avslogs. En heldag med varm choklad, vännerboxar och ensamhet verkar vara den bittra verkligheten på den sista hellediga dagen för mig. Faktum är ändå så att det är likartade aktiviteter jag ägnat mig åt under många av mina dagar här hemma. Kanske är det inte så tokigt ändå.

Gigi

Nikotinet i kroppen är sedan länge borta. En snabb kik på termometern visar att det är -8 grader celsius. Jag går nog ut. Koffeinet räddar mig för tillfället från kollaps. Hoppas Sensor ringer snart. Med bil är det hans skyldighet att införskaffa förnödenheter till mig som inte har en sådan.

Det är - 11 grader ute. Fuck!

/

Confidence is a preference for the habitual voyeur of what is known as... (parklife!)
And morning soup can be avoided if you take a route straight chrough what is known as... (parklife!)
Johns got brewers droop, he gets intimidated by the dirty pigeons - they love a bit of it. (parklife!)
Whos that gut lord marching? you should cut down on your porklife, mate, get some exercise! (parklife!)

Chorus:
All the people
So many people
And they all go hand in hand
Hand in hand through their parklife

Know what I mean?

I get up when I want, except on wednesdays, when I get rudely wakened by the dustmen. (parklife!)
I put my trousers on, have a cup of tea, and I think about leaving the house. (parklife!)
I feed the pigeons, I sometimes feed the sparrows too.
It gives me a sense of enormous well-being. (parklife!)
And then Im happy for the rest of the day,
Safe in the knowledge there will always be a bit of my heart devoted to it.

Chorus

Parklife - parklife!
Parklife - parklife!
Its got nothing to do with your vorsprung durch technic, you now.
Parklife - parklife!
And its not about you joggers who go round and round and round...
Parklife - parklife!

Repeat chorus twice